Friggeboden – en svensk klassiker

Under slutet av 1970-talet byggdes det för fullt runt om i landet. Händiga svenskar överöste stadsbyggnadskontoret med bygglovsansökningar som samlades på hög. Med handläggningstider som var alldeles för långa för de ivriga hemmabyggarna tog många saken i egna händer. Man struntade i tillståndet och byggde ändå.

För att lösa problemet kom ett lagförslag 1978 där det föreslogs att en bod på 10 kvadratmeter fick uppföras på villatomter utan krav om bygglov. Förslaget godkändes den 1 januari 1980 och den nya lagen döptes efter den dåvarande bostadsministern, Birgit Friggebo.

Om den första tanken från regeringens sida var att byggnaden skulle användas som förråd tänkte de svenska hemmabyggarna annorlunda.

– Friggeboden har fått inrymma allt från cyklar till bastu och utflyttade barn, berättar Sören Olsson, vd på Trähuset i Tyresö, som tillverkat trästugor sedan 1995.

 

Större bod – mer bygglädje

Den ursprungliga friggeboden kom under årens lopp att uppföras på otaliga villatomter fram till 2008. Då kom en ändrig av lagen som innebar att boden fick uppgå till 15 kvadratmeter. Den totala byggnadsytan kunde nu också delas upp på flera bodar.

Med tiden har friggeboden blivit en svensk klassiker och ett mycket omtyckt inslag i vårt avlånga land.

– Friggebodens betydelse för svensken är enorm, lika stor som IKEA:s. Det intresse vi fick med Kamprad för att skruva och snickra har vi fört över till boden. Man är stolt över att ha byggt en stuga själv, säger Sören.

Den senaste förändringen dröjde inte länge, och i december 2013 kom ett nytt förslag som utvidgar möjligheten för hemmabyggena. Från och med den 2:e juli kan det bli tillåtet att bygga ett så kallat komplementbostadshus på 25 kvadratmeter, vilket ska kunna fungera som permanent bostad. Med andra ord – ännu mer bygglädje till de händiga svenskarna!

 

Friggeboden kan få sällskap

Enligt ett nytt förslag kan det från och med den 2:e juli 2014 bli tillåtet att bygga ett extra hus på tomten, på max 25 m2, som får användas som permanentbostad.

  • Till skillnad från friggebodens 3 meter får denna byggnad ha en nockhöjd på 4 meter.
  • En anmälan av bygget krävs och byggnationen måste vara ett komplement till ett redan existerande en- eller tvåbostadshus som har bygglov. Det kommer också att bli tillåtet att utan bygglov bygga ut sitt hus med 15 kvm.
  • Nuvarande regler för friggebodar behålls. Du kan således bygga både 25 m2 komplementsbostadshus och 15 m2 friggebod!

Hela lagförslaget kan du läsa på regeringen.

 

Nuvarande lagstiftning

  • Friggebodar ska vara fristående men måste uppföras i omedelbar närhet till bostadshuset.
  • Den sammanlagda byggnadsarean av alla friggebodar på tomten får inte överstiga 15 m2. Högsta höjd från mark till taknock får inte överstiga 3 meter.
  • Om friggeboden ska placeras närmare än 4,5 meter mot gränsen till grannen krävs ett skriftligt medgivande från denne. Om inte detta ges måste man söka bygglov genom kommunen.
  • Om du bygger närmare hav, sjö eller vattendrag än 100 meter krävs normalt strandskydds­dispens enligt miljöbalken.
  • Kontakta byggnadsnämnden i din kommun innan du börjar bygga! De kan svara på om du får uppföra en friggebod på den plats du tänkt dig.

 

Mer information och fler regler hittar du på boverket.