Ring oss på 020-25 00 25
  • Leverans & reklamation, mån-fre 09.00 - 17.00
  • Produktrådgivning, alla dagar 08.00 - 22.00
Våra butikerNu på fem platser i Sverige!
Jämför (0)
    0
    0 kr

    Genom att fortsätta använda sajten utan att ändra dina browserinställningar godkänner du att vi använder cookies. Läs mer här.

    När du använder sajten och våra tjänster kommer vi även att behandla dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.

    Rymdfysikern beräknar din altan

    Han är universitetslektor, författare, flitigt medverkande i TV och han har dok­torerat i rymdfysik. Och han vet precis hur du ska bygga hemma för att få mer rymd. Möt Patrik Norqvist, Umeåbon vars största drivkraft är upptäckarglädje.

    Har du tänkt på hur stor koppling byggande har med fysik? Genom att använda fysikens lagar kan du till exempel bygga den ultimata altanen, i alla fall enligt Patrik Norqvist. Han har doktorerat i rymdfysik och vet hur du ska bygga hemma för att kombinera utrymme och hållbarhet. Han har till och med tagit fram en formel för detta, exklusivt för Bygghemmas läsare.

    Hollywoodfysik

    Patrik har glimten i ögat när han ritar på whiteboarden. ”Prova inte det här hemma”, säger han med ett leende, och poängterar sedan att altanformeln nog mer ska ses som en kvantitativ skiss och absolut bör hamna under rubriken populärvetenskap. Men det är i och för sig inget han har något emot, han bidrar gärna till att vetenskap uppmärksammas och att intresset för fysik sprids bland yngre. Till exempel ser man honom ofta i TV, bland annat i Filip och Fredriks program Breaking News och Boston Teaparty. Han åker dessutom runt i skolor och berättar om vetenskapens underbara värld under temat Hollywoodfysik. Alla har en nyfikenhet i grunden, menar han, det handlar bara om att man måste uppmuntra den. Och gärna på ett under­hållande sätt.

    – Jag vill ju att eleverna ska lyssna så jag brukar vinkla ämnena på populärkultur och lättare frågeställningar. Vilka fysiklagar bryter man i stunts i kända filmscener? Varför faller mackan med smöret nedåt och varför är frysen svårare att öppna andra gången? Varför åker duschdraperiet in mot kroppen och vad är ett svart hål i rymden?

    – En aula med åttondeklassare som är helt tysta och lyssnar i en timme, det är en så otrolig belöning.

    När känner du att du har lyckats som lärare? Patrik funderar en stund innan han svarar.

    – När jag kan omvända skeptiska elever. När en elev säger att han eller hon inte trodde fysik var intressant, men nu har ändrat sig och vill läsa vidare.

    Det lättsamma förhållningssättet till undervisning har han även tagit med sig till universitet.

    – Jag är ganska skämtsam och spexig, säger han. De flesta tycker nog att jag är bra, även om det kan bli lite svamligt ibland. Föreläsningarna är så klart alltid seriösa och förklarar det som ingår i kursen, men jag försöker lätta upp dem med lite humor. De ska vara roliga så att man vaknar till.


    Böcker om vardagsfysik

    Två böcker har det blivit. ”Fysik i vardagen” och ”Nobelfysik i vardagen”, båda skrivna tillsammans med Maria Hamrin. Böckerna vänder sig till nyfikna som vill förstå hur allt fungerar utan att behöva använda sig av avancerad fysik.

    – Vi förklarar på ett vardagligt språk upptäckter inom fysiken och vad vi har för nytta av dem. GPS:en är en typisk sådan upptäckt, tekniken bygger på Einsteins relativitetsteori. Kvantfysik, halvledare och datorer, allt bygger på fysikformler från 1900-talet. Utan de stora fysikupptäckterna på 60-talet skulle vi inte ha kommit så långt som vi har gjort idag.

    – Jag lärde mig massor när vi skrev böckerna. Man måste förstå upptäckterna inom fysiken innan man kan populärisera dem.

    Så hur tillämpar man sig av fysik i vardagen? Kan man ha nytta av det när man fixar hemma?

    – Absolut. När man sätter upp förvaringsskåp, till exempel, bör man tänka på hävarmsprincipen. Ett köksskåp som är monterat i nittio grader plant mot väggen klarar mycket mer porslin än ett skåp som lutar utåt. Det är bara att tänka på hur man lyfter en flaggstång, om man håller den rakt upp klarar man tyngden. Men så fort den börjar luta blir det svårare.

    – Ett annat bra exempel är färger och hur de påverkar temperaturen. Ett ljust hus är svalare på sommaren. Om solen ligger på blir det varmare om det är målat med mörka färger.

    Patrik förklarar att mörka färgers förmåga att absorbera ljus gör att en betydande del av ljusets energi överförs till materialet, vilket får molekyl­erna att vibrera snabbare. Eftersom värme är relaterad till ­rörelseenergin bland de minsta partiklarna stiger temperaturen.

     

    Sjukdom påverkade uppväxten

    När Patrik var i tonåren upptäcktes det att han led av Bechterews sjukdom. Den är obotlig och har naturligtvis präglat hans liv. Det är en ledsjukdom som främst beror på inflammation i leder och muskelfästen och orsakar stelhet, särskilt i nacken och ryggen.

    – I början, i övre tonåren, var det väldigt smärtsamt och jobbigt. I dagsläget påverkar den inte mitt sätt att leva så mycket, men vissa fysiska aktiviteter får jag vara lite försiktig med. Nuförtiden är smärtan oftast inte så svår, men ibland får man skov och då är det inte lika kul. Men skoven sitter bara i ett fåtal dagar som tur är.

    – Det nästan jobbigaste med att vara stel i nacken är att det ser så underligt ut. Jag tror en del tycker att jag är konstig på grund av mitt rörelsemönster och hur jag rör ögonen snarare än huvudet. När jag ser mig på TV är det uppenbart att jag rör mig annorlunda och det är ju mindre kul att se.

    Patrik har accepterat sjukdomen och tröstar sig med att han kunde ha drabbats av mycket jobbigare åkommor. Sjukdomen har till och med påverkat hans liv positivt i viss mån, menar han.

    – Ibland kan jag känna mig extra stolt över att ha klarat av vissa saker trots sjukdomen. Den påverkade mina studier positivt då jag inte kunde lägga så mycket tid på att idrotta så mycket som jag gjorde innan jag blev sjuk.

    – Jag är en ganska positiv person som för­söker se det ljusa i tillvaron och inte deppa över något jag inte kan påverka.

     

    10 snabba med Patrik:

    Bor: Lägenhet i Umedalen

    Familj: Nej

    Kör: Volvo S40

    Äter: Mammas hemlagade köttbullar.

    Dricker: Mineralvatten. Öl hellre än vin om det är fest

    Favoritartist: Bruce Springsteen. Jag har sett 16 konserter. Han håller jävligt bra fort­farande

    TV-serie: Big Bang Theory

    Favoritplanet: Förutom jorden är det Mars.

    Bästa egenskap: Klurig

    Sämsta egenskap: Otålig

     

    Patrik Norqvist

    Född 3 mars 1966. Lektor i fysik vid Umeå universitet.

    Han har medverkat i SVT-­programmen Eftersnack, Plus och Sommarlovsprogrammet 2010 samt Filip och Fredriks program Boston Tea Party och Breaking News på Kanal 5. Han har också medverkat som jury i TV4:s Uppfinnarna samt tävlat i Fångarna på Fortet. Norqvist har skrivit två böcker om fysik i vardagen tillsammans med Maria Hamrin.

    Han arbetar även som frågekonstruktör och ­domare i Teknikåttan. Norqvist blev tilldelad Baltics samverkanspris 2011 för sin insats inom populärvetenskap.

     

     

    Smurffakta

    Smurfarna dök upp för första gången i en serie som hette ”Den förtrollade flöjten”, ritad 1958 av skaparen Pierre Culliford. Fransk original­titel: ”Les Schtroumpfs”. Smurfarna har efter det kommit ut på 25 olika språk. De har olika egenskaper och har utifrån dem fått namn som Latsmurf, Buttersmurf och Musiksmurf. De blå figurerna blivit både tv-serie, mjukisdjur och plastfigurer.

     

    (Källa: Svampbyn.se och Göteborgs-Posten)

     

     

    ”Med formeln kan man räkna ut altanens hållfasthet, hur stor tyngd den klarar, berättar Patrik. T är tjocklek på plankan, K är formen och M är materialet. A är avståndet mellan reglarna.”

     

    Visste du att: I en homogen balk ökar böjhållfastheten för balken med kvadraten av tjockleksökningen. En dubbelt så tjock balk är alltså 4ggr så stark (22 = 4) medan en tre gånger så tjock balk är 9 ggr så stark (32 = 9)