Hoppa till huvudinnehållHoppa till sökfält

Produktrådgivning

Alla dagar 08-19

Vi hjälper dig med

  • Produktfrågor
  • Nya beställningar
010-140 01 00

Kundservice

Vardagar 09 - 17

Vi hjälper dig med

  • Leveransfrågor
  • Reklamationer
010-140 01 00
Mina Sidor

Tätskikt och andra viktiga regler vid renovering av badrum och våtrum

Ska du ge dig på att renovera badrummet själv? Då är det viktigt att du har koll på de bransch- och försäkringsregler som gäller vid en ombyggnation av våtrum. I den här artikeln får du reda på allt du behöver veta om direktiv för bland annat tätskikt, men också svar på några vanliga frågor.

Av Bygghemma-redaktionen2023-11-30


Läs också: Renovera badrummet billigt och snabbt med nya vattentäta väggsystemet


Att renovera badrummet är ett omfattande projekt, inte minst om du bestämt dig för att göra jobbet mestadels själv. Utöver att det är många steg som ska utföras finns det också en hel del regler att förhålla sig till för att badrummet ska vara fuktsäkert och hålla i många år framöver. För att du enklare ska kunna hålla koll på alla föreskrifter har vi nedan satt ihop en guide med allt du behöver veta – oavsett om du ska göra om hela badrummet från grunden eller bara renovera delar av det.


Får jag renovera badrummet själv?

Det finns inga regler som säger att du inte får renovera ditt badrum själv. Däremot är badrummet en särskild speciell plats i hemmet, eftersom det förekommer mycket vatten och fukt i utrymmet. Alla rör, väggar och golv måste därför vara fuktsäkra och monterade utifrån samma direktiv som gäller för auktoriserade hantverkare. Om inte du eller någon i din närhet har de kunskaper som krävs för att renovera ett våtrum inom exempelvis snickeri, VVS och plattsättning är det alltså bäst att anlita proffs för de moment inom renoveringen som du känner dig osäker på.


Gäller försäkringen vid vattenskada om jag har renoverat badrummet själv?

Beroende på vilken försäkring du har kan det faktiskt vara så att du får ersättning för vattenskador i badrummet trots att du har gjort renoveringen själv. Vissa försäkringsbolag kräver att du visar upp ett våtrumsintyg för att kunna få kompensation för skadorna, vilket innebär att renoveringsarbetet måste ha blivit utfört av en auktoriserad firma. Däremot finns det också en hel del försäkringsbolag som inte behöver intyg, utan istället kräver någon slags dokumentation på att renoveringen är fackmannamässigt utförd. Det kan röra sig om exempelvis bilder och videor som tydligt visar hur bygget ser ut “bakom kulisserna”, för att kunna säkerställa att arbetet har gått till enligt branschregler trots att det är en privatperson som utfört det. För att vara på den säkra sidan behöver du alltså ta reda på vad som gäller hos ditt försäkringsbolag men också dokumentera alla steg i renoveringen.


Hur lång är livslängden på ett badrum?

En generell uppskattning är att den tekniska livslängden på ett badrum är ungefär 15 - 20 år. Självklart är det många omständigheter som påverkar hur lång tid det tar innan badrummet egentligen är för gammalt. Har renoveringar och underhållsarbeten gjorts löpande under årens gång kan badrummet leva problemfritt bra mycket längre än 20 år, men är exempelvis tätskiktet av typen tunn dispersion (som användes under 1980-talet och början av 1990-talet) är det hög tid att renovera.


Vilka regler gäller egentligen vid badrumsrenovering?

Alla regler för ett fackmannamässigt utfört arbete hittar du hos Boverket, GVK (Golvbranschens VåtrumsKontroll) och branschreglerna för Säker Vatteninstallation. Nedan angivna direktiv är generella och innehåller inte de detaljerade direktiv som kan förekomma inom vissa regelverk.


Våtrum och våtzoner

Till att börja med är det bra att ha känna till att badrum omfattas av det regelverk som gäller för våtrum. Generellt brukar våtrummet delas in i två zoner – våtzon 1 och våtzon 2. Varför denna indelning görs är främst på grund av att det måste ställas högre krav på tätskiktet samt olika typer av borrningsarbeten i våtzon 1. Med våtzon 1 menas de delar av väggar som normalt sett kommer i direkt kontakt med vatten (såsom duschutrymmet och närliggande väggar) samt hela golvytan. Inom våtzon 2 ingår övriga väggar i badrummet, som varken kommer i direkt kontakt med vatten eller är inom en meter från duschutrymmet. Det finns dock olika tilläggsregler beroende på om det gäller en yttervägg eller en vägg som angränsar till ett annat rum, så dubbelkolla alltid de regler som gäller för just ditt badrum.


Tätskikt badrum och fuktspärr badrum

För att väggar och golv i våtzon 1 ska skyddas från fuktskador och vattenläckage behöver de vara försedda med en vattentät fuktspärr – exempelvis våtrumsmatta, tätskiktsfolie eller våtrumsskivor. De olika typerna av fuktspärrar för väggar ingår vanligtvis i ett system som beror på underlagets utformning och med specifika krav för genomförande.

Renoverar du ett badrum från grunden är det alltid rekommenderat att ta bort det gamla tätskiktet och lägga på nytt, för att arbetet ska hålla så länge som möjligt. Den vattentäta spärren hindrar fukt och vatten från att ta sig in i de beståndsdelar och utrymmen som inte tål väta och hjälper därmed till att minimera risken för skador och mögel i badrummets byggmaterial. Taket däremot, som enbart utsätts för exempelvis kondensvatten och hög luftfuktighet, behöver inte ha tätskikt. Det kan räcka med att bara måla det med en godkänd vattentät våtrumsfärg. Reglerna för tätskikt kan se olika ut beroende på vad för slags våtrum det handlar om (toalettrum utan dusch, vanligt badrum, tvättstuga), vilket slags underlag väggen/golvet består av samt om våtrummet ska byggas med exempelvis keramiskt material – dubbelkolla därför alltid vad som gäller för det badrum du vill renovera!

Några generella punkter att ha i åtanke kring tätskikt i badrum är:
- Bad- och duschutrymmen måste ha tätskikt på golv och väggar.
- Dubbla lager tätskikt får inte monteras.
- Ångspärr/ångbroms i väggen (som är till för att skydda husets isolering) ses inte som ett tätskikt.
- Tätskikt ska appliceras närmast / som sista steg innan kakel och klinker monteras.

Köp tätskikt

Läs också: Innertak badrum – det behöver du veta om material och fuktspärr


El i badrum

När det kommer till elarbeten är det ett ord som gäller – nej! Här krävs det att du anlitar en behörig elinstallatör, eftersom det är olagligt att själv utföra några elinstallationer hemma (oavsett vilket rum det gäller). Alla lagar kring vad du får göra i hemmet när det innefattar el finns att hitta hos Elsäkerhetsverket.

Läs också: IP-klass badrum – vi går igenom vilka zoner och regler som gäller

Läs också: Rätt IP-klassning – IP 20, IP 44 eller IP 68


Toalett mått

Även när det kommer till själva inredningen i badrummet finns det olika branschregler du behöver ta hänsyn till. Nedan hittar du några olika måttdirektiv. Det finns också ytterligare regler för tätskikt och rörgenomföring när det kommer till exempelvis installation av WC-stol, så dubbelkolla alltid vad som gäller för just det tillbehör du vill montera.

WC-stol
- Monteringsytan på WC-stolen ska vara rektangulär och som minst 300 x 400 mm stor.
- Golvet under toaletten ska ha ett borr- eller skruvdjup på minst 60 mm.
- Avståndet mellan toalettens avloppsrör och den bakomvarande väggens tätskikt måste vara minst 60 mm.

Köp golvstående WC-stol

Läs också: Toalettstol i badrummet: 6 vanliga frågor och svar som hjälper dig att välja rätt


Vägghängd WC
Generellt höjdmått för installation av vägghängd WC-stol är cirka 42 cm mellan golv och sits.

Köp vägghängd WC-stol

Läs också: Bäst i test vägghängd toalett


Dusch
- Enligt GVK (Golvbranschens VåtrumsKontroll) ska en standardduschplats vara minst 90 x 90 cm.
- Höjden på platsen för bad och dusch ska vara 2 meter över färdigt golv.

Läs också: Duschdörrar, duschväggar eller duschkabin: Vi hjälper dig att välja rätt

Köp duscharmatur

Köp duschkabin

Köp duschdörrar

Köp duschväggar


Bygga in rör i badrum

Beroende på hur ditt badrum ser ut i grunden kan det vara möjligt att bygga in rören i väggen vid en ombyggnation. Först och främst finns det två gyllene regler du måste hålla koll på – inga vattenrör får byggas in i ytterväggar samt inga skarvar, fogar eller andra kopplingar på rören får installeras i väggarna, golvet eller taket. Detta beror på att det ska gå snabbt och enkelt att upptäcka och laga rör som läcker, något som blir svårt om rörkopplingarna är dolda. Utöver dessa gyllene regler finns det ytterligare tilläggsdirektiv angående inbyggda rör – såsom att fogarna måste vara i exempelvis ett fördelarskåp med serviceöppning och ha läckageindikering. Eftersom det är av högsta vikt att VVS-arbetet i badrummet utförs enligt branschreglerna för Säker Vatteninstallation kan det dock vara en god idé att låta auktoriserade proffs ta hand om rören.

Köp VVS-tillbehör

Läs också: Byta golvbrunn – hur går det till och vad kan du göra själv?

Läs också: Badrumsinspiration: Här är trenderna du inte får missa när du gör om badrummet

Se allt inom badrum

Populära produkter under kategorin Tätskikt badrum