Vem bestämmer hur varselkläder ska se ut?
Varselklädernas utseende styrs av EU norm EN471 och EN20471. Normen beskriver bland annat vilka färger som får användas, var på kläderna reflexer skall placeras och vilken information som måste följa med plaggen. Krav på materialets egenskaper ställs för att uppnå så hög synbarhet som möjligt och för att klara tvätt utan att förlora synbarhet. Plaggets utformning måste också följa vissa mallar för att maximal synbarhet skall uppnås. Plaggen testas av utvalda testinstitut. När plaggen tillsammans med dokumentation godkänts, erhålls ett certifikat som intygar att de håller de egenskaper som krävs enligt norm EN471 och EN20471. I plaggen sitter också en CE-märkning som intygar att de är certifierade. Med följer också information om hur plagget får användas och skall skötas.
Var gäller reglerna för varselkläder?
På varje arbetsplats där någon form av trafik finns skall varselkläder användas. Till sådana platser räknas bl.a. vägar, byggplatser, lastnings- och lossningsplatser som tex hamnar, parker, gruvor, parkeringsplatser, flygplatser, festivaler m.m. Vid arbeten som inte omfattar Trafikverkets vägar, gäller de regler som varje kommun satt upp. Generellt kan dock sägas att de flesta kommuner valt att följa Trafikverkets regler.
Vem bestämmer att varselkläder behövs?
Det är arbetsgivarens och arbetstagarens skyldighet att på varje arbetsplats informera sig om vilka krav som gäller.
- I Sverige gäller EU regler om personlig skyddsutrustning. Standarden EN471 och EN20471 innebär krav på fluorescerande material och reflexer.
- I Sverige finns en allmän arbetsmiljölag. I denna framgår att arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla personlig skyddsutrustning om så krävs.
- Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer vanligtvis överens om lämpliga varselkläder för det aktuella arbetet. Uppdragsgivaren har rätt att ställa speciella krav på arbetsplaggens klass för en specifik arbetsplats.
- Av såväl arbetsmiljö- som trafiksäkerhetsskäl har Trafikverket beslutat att varselkläderna skall uppfylla klass 3 på deras mark. Dessutom skall varselbyxa i lägst klass 2 kompletteras vid arbete på väg med passerande trafik i mörker, dis och dimma eller andra motsvarande förhållanden.
- Flera stora kommuner har beslutat om motsvarande regler som Trafikverket.
Varselplagg delas in i tre klasser
Beroende på plaggens synbarhet delas de in i olika klasser. Klassningen styrs framförallt av en faktor: Plaggets fluorescerande yta och reflexyta.
- Klass 3: Högsta klassen. Den totala fluorescerande ytan skall vara minst 0,8m² och reflexen 0,2m²
- Klass 2: Den totala fluorescerande ytan skall vara minst 0,5m² och reflexen 0,13m²
- Klass 1: Lägsta klassen. Den totala fluorescerande ytan skall vara minst 0,14m² och reflexen 0,1m²
Gemensamt för de tre klasserna är att inga glapp på mer än totalt 10 cm får förekomma vid reflexerna. Detta innebär att blixtlåset måste vara stängt på exempelvis en jacka.
Kan man kombinera olika varselplagg?
Genom att kombinera plagg i klass 1+2 uppnår man inte automatiskt varselklass 3. För att nå klass 3 måste plaggens totala fluorescerande yta tillsammans vara minst 0,8 m². Plagg med olika färger kan/får kombineras. De måste samcertifieras för att man skall tillgodoräkna sig ytan, annars gäller det enstaka plaggets yta.
Vilken varselfärg syns bäst?
Enligt EU norm finns det tre godkända fluorescerande färger: Gult, orange och rött. Det ska framgå i certifikat att plaggen är godkända för att kombineras. Gult har vid tester visat sig ha dubbelt så bra lyskraft jämfört med orange och rött. Dessutom är gult den enda av dessa tre färger som är fluorescerande i direkt solljus och i natriumbelysning, dvs. den typ av belysning som används i t ex tunnlar.
Varför reflex på varselplagg?
Vid mörker tappar de fluorescerande färgerna i lyskraft. Därför har plaggen även reflexer som skall reflektera bilars strålkastarljus i mörker. Reflex på benen gör att man syns på längre håll.
Källa: Jobman Workwear 2015
