Kompostera är som att skapa eget guld

Anledning till att vi ska kompostera är kanske främst för att minska sophanteringen och ­värna om miljön, men jorden du får ut av din kompost är dessutom rena mirakelkuren för växterna i din trädgård. – Har du en egen trädgård och möjlighet att kompostera, ja, då är det som att skapa eget guld, säger trädgårdsmästaren Karin Eliasson, som skrivit en hel bok om ämnet jord.

I en kompost bildas många näringsämnen och ett fantastiskt mikroliv som dina växter och övrig jord fullkomligt älskar.

– Utan den näringen och alla små insekter får du ge din jord konstgjord andning för att hålla den frisk och vid liv. Att tillsätta kompostjord är att ge jorden en möjlighet att fungera, säger Karin och berättar att det varken är svårt eller tidskrävande att ha en trädgårdskompost.

– Du behöver ju ändå göra dig av med det avfall du får när du städar och fixar i trädgården. Avfallet blir sedan till en perfekt, välbalanserad jord som du kan nära dina växter med.

Har du inte redan en kompost ute i trädgården finns det med andra ord inga ursäkter längre. Karin delar här med sig av sina bästa knep och tips till dig som vill sätta igång och tillverka eget trädgårdsguld!

 

Karins bästa komposttips:

 

Hushållskompost

En hushållskompost är något som Karin rekommenderar varmt, men här gäller det att hålla koll på vilka regler som gäller kring detta där du bor. Slänger du matavfall i din vanliga trädgårdskompost är det nämligen stor risk att den lockar till sig skadedjur. Det är dock väldigt bra att kompostera hushållsavfall, så som grönsaker och äggskal, och det ger bra och näringsrik jord, men du behöver ha ett bra system och en bra, sluten kompostbehållare. Kommunen sätter regler för vad som gäller kring hushållsavfall och kompostering i villaområden, så kolla med din kommun vad som gäller innan du sätter igång.

 

Trädgårdskompost

Att kompostera trädgårdsavfall, så som gräs, grenar, ogräs och löv, är den enklaste sorten av kompostering och det är inte en särskilt lockande miljö för skadedjur. Du tar det avfall som du får när du städar och klipper i din trädgård under säsongen och lägger det i en gallerbehållare eller lös hög. Högen kommer succesivt att brytas ner och bli till jord. Grunden till en välmående kompost är värme, fukt och näring. Anledningen till att bygga högar av avfallet är för att du automatiskt får värme längst in. Där inne bryts materialet ner snabbast och därför är det viktigt att vända komposten ibland. Börjar du på komposten kring maj–juni så är det lämpligt att vända på den i slutet av sommaren för att jämna till förmultningsprocessen.

 

Balans är nyckeln

Komposten måste vara välbalanserad. Om den inte startar en värmeprocess kan den vara för torr eller full med luft. Då kan du vattna den och banka till den lite. Den kan vara för blöt också, och då får du lägga i något som suger upp vätan och luftar, så som lite ris i botten och halm i mellanlagren. Halm suger upp det blöta och komposteras dessutom snabbt.

 

När är det färdigt?

Komposten är klar när den inte luktar fränt eller äckligt, utan har doften av fuktig skogsmark. Det ska inte heller vara någon stor maskaktivitet. Maskarna har som jobb att bryta ner avfallet och om de fortfarande jobbar så är det inte klart. Det ska vara nedbruten och mörk mylla som doftar gott, helt enkelt.

 

En bra att ha-grej

Vissa löv tar lång tid att brytas ned medan gräs bryts ned fort och snabbar upp processen i komposten. Allting kommer således inte bli klart samtidigt, men det finns ett smidigt sätt att sålla det färdiga från det ofärdiga. Skaffa ett kompostsåll – det kan vara exempelvis ett minknät eller kanske en brödback som du fått från det lokala bageriet – som du kan kasta komposten igenom. Rutorna i nätet bör vara omkring två centimeter stora. Det som går igenom nätet är klart!

 

Behöver jag ändå gödsla?

Fleråriga växter som buskar och perenner behöver oftast inte mer än lite tillskott av kompostjord för att må bra. Grönsaksland och sådant du skördar behöver lite mer, eftersom du tar mer från dem. I grunden kan man säga att för blommor och häckar räcker kompostjord fint som gödning.

 

Vad använder jag min ­kompostjord till?

Eftersom det går åt näring för att bryta ner organiskt material så har du fått ut något mycket näringsrikt och välbalanserat när komposten är klar. Jorden innehåller bland annat en perfekt blandning av kalium, kalcium, fosfor, kväve och magnesium. När du ger en giva av detta till en rabatt så behöver du inte oroa dig för att den får för mycket av något. I kompostjorden finns också ett mikroliv med svampar och insekter som kommer att stärka jorden på platsen du lägger den. Medan gödsel kan vara dyrt är det enkelt och billigt med egen kompostjord!

 

Tips på vägen

  • Stora grenar är bäst att klippa sönder i små delar. Ju fler snittytor organismerna har att angripa desto fortare går allt. Även rötter bör du dela på och slå av jorden från.
  • Vissa löv bryts ned långsamt, särskilt eklöv, men när de väl bryts ned blir det mycket fin och luftig lövmylla som exempelvis rhododendron älskar. Du kan ha en speciell lövkompost som du låter ligga i lugn och ro och tar mylla från botten av.
  • Var försiktig med att lägga rotogräs i komposten! Rotbitar som inte förmultnar kan spridas så att du får ogräs i hela trädgården. Detta gäller exempelvis kirskål, revsmörblomma och kvickrot. Men det finns ett knep: ha en vattentunna stående vid komposten och låt ogräset ligga där i och ruttna innan du lägger på det på komposten. Har det dött är det ingen fara.
  • Träflis och kvistar är kolrikt och komposteras långsammare än kväverika material som gräs och annat färskt och grönt.
  • Är det ingen värmeprocess på gång i komposten så är något fel. Kontrollera om din kompost är varm genom att sticka in en pinne. Låt pinnen ligga i komposten en stund och ta sedan ut och känn på den. Ibland måste du tillsätta något, som luft eller vatten, och ibland handlar det helt enkelt om att ge den mer tid.
  • Lägg aldrig ofärdig kompost i rabatterna! Eftersom den kräver näring kan den stjäla näring från den befintliga jorden som i sin tur leder till näringsbrist i växterna.